Go, went, gone

Snacka om rekord! Igår gick jag som en tok på eftermmiddagen. Fram och tillbaka mellan olika människor. Ibland ångrade jag mig och vände håll, stannade upp, ramlade och reste mig lätt som en plätt igen och gick vidare. Idag gick jag två varv runt nedervåningen medans mamma backade framför mig. När jag ramlade så ställde jag mig så lätt upp utan att behöva göra något med händerna. Men fortast går det på knäna så det föredrar jag fortfarande. Än så länge...

Ätligen filmat:








Monkey-style:

Vändande ägg

På besök idag hemma hos mormorfar för att fira 75-årsdag. Kul att träffa lilla kusin L idag igen, men roligast att hänga med mormor. Mamma var inte nåt intressant. Förutom när jag ramlade ner från Lennart-stolen då... Satt i knät på gudmor och lekte med påskägg à la godisvarianten medan alla förundrades över att jag inte stoppade dem i munnen. Mamma kände sig trygg och gick och värmde mig lite broccoli. När hon kommer tillbaka ser hon att jag precis då stoppar in nåt i munnen. Ett godisägg. Det fick åka ut lika kvickt som om det var nåt farligt. Jag hade nog kunnat tänka mig att tugga på det, men det hann jag aldrig. Varför har just jag en dietistmamma?

Bergsbestigning

Det började med soffan (som jag nu kan krypa upp i själv), fortsatte med en fotpall hos kusinerna och häromdagen tog jag mig upp i bidén... Ännu har jag inte lyckats få på vattnet, men det är väl bara sekunder det handlar om...

One step for baby

Firade moster N idag. Grattis! När vi skulle gå hem försökte S desperat pussa mig adjö, men jag gjorde till en port att smita undan. Kapitulerade något när jag blev upplyft. Och fick hålla i en cykelhjälm...

Annars så har jag haft en riktig stå- och gådag idag. Enligt farmor så har jag själv rest mig upp och sedan stapplat ett par steg. Visade några steg för mamma när hon kom hem och hon intygar att det är rekord idag.

Öppna

Hann med massor idag.
Ritade:

Matade nallen:




















Ställde mig själv (bara lite hjälp av mammas ben):




















Sprang på knäna:

Upp och ner

Har sedan ett par veckor lätt kunnat backa ner från säng och soffa. De senaste dagarna har jag även lärt mig att klättra upp i soffan. Inte helt pålitligt, men det går. Jag KAN!

Simmade idag igen. De där sena tiderna är inte min grej... Ska se om jag kan få byta till tidiga gruppen, är bara ledsen istället för att orka ha kul.

Bildbevis

Svårt att fånga gång på foto med kass mobilkamera, men detta är vad som erbjuds:
Mina första steg!

Lill-Lova på besök

Åh, vad fin hon var min lilla kusin (eg syssling). Sist vi sågs var jag tämligen ointresserad av henne, men nu älskar jag små bebisar. Så fort jag ser nån i en tidning blir jag alldeles berörd och bara "ååååh". Lova utsattes därför för många klappar på huvudet och petande fingrar i munnnen. Hon älskade mig med, bara skrattade åt mig hela tiden. Hon var så go så jag pussade henne flera gånger, alldeles själv utan att mamma bad mig att göra det.

Efter allt pussande blev jag helt slut och var tvungen att chilla en stund inför nattningen.

Första cykelturen

I strålande solsken och iskall vind satte pappa mig i cykelvagnen jag fick för snart 5 månader sen. Idag var det dags, den skulle invigas. Själv undrar jag bara varför det tog sån tid. Det var ju inga som helst problem, till och med kul att cykla. Pappa cyklade jättefort ända ner till Apelviken där vi tog en paus vid gungorna. Eftersom jag tidigare (nästan) helt medgörlig hade satt på mig hjälmen var det ingen som vågade ta av mig den förrän cykelturen var över...

Lägesrapportering

- Jag mår ok nu. Lite gosigare och lite mindre tålamod än vanligt bara.
- Har tagit ett par steg nästan varje dag. Typ 2 steg varannnan dag.
- Snuttar med allt som är mjukt. Dissade favvo-rosa-snutten idag för lila Thai-filt som pappa lånade från ett flygplan en gång...

Fredagen den trettonde

Med undantag av otaliga förkylningar har jag egentligen bara varit sjuk 2 gånger. Första gången var på nyårsafton så att den kvällen fick ställas in. Andra gången var idag när vi skulle åkt till Peder i Oslo. Snacka om att tajma sina sjuksomar illa! Kräktes i natt, vilket mamma och pappa trodde att jag gjorde av mina hostningar. För efter X antal lakansbyten så vaknade jag sen halv nio och var HUR pigg som helst. Så vi satte oss i bilen och lagom till att vi precis skulle svänga på motorvägen kom det en omgång till så det var bara att vända hem igen. Oflyt.

På väg upp för trappan

PS Lite nya inlägg och bilder är nu tillagt tillbaka i tiden.

Oops I did it again

Efter att ha vilat en stund på dagen så provade mamma att ställa mig upp inomhus. Det funkade, jag stod kvar och när hon lockade tog jag några enstaka steg! Så det funkade även inne utan skor (men inte lika bra). Lite senare försökte hon igen eftersom både hon och andra vill fånga det på film. Men vadå, man är väl ingen cirkusartist - jag vägrade låta mig ställas. Nya tag imorgon.

Först stod jag. Sen GICK jag!

Mammas lyckotårar strömmade ner för hennes kinder, men jag såg ingenting. Jag var i full trans med att gå. ALLDELES SJÄLV!
Vi var på Öppna och jag var så trött, så trött. När mamma skulle ta på mig overallen så ställde hon mig upp och jag stod kvar. Detta har jag gjort ett par gånger innan. Troligen får jag lite stöd av mina kängor, men denna gång stod jag länge. Kanske en halvminut? Under tiden pågick sångsamlingen och jag började svajdansa i takt med sången. Då passade Liams mamma på att locka på mig och rätt som det var tog jag mina första steg. Hon backade då och jag gick efter. Kanske om jag gick 10-15 steg?

Simpremiär igen

Idag körde fjärde kursen igång. Tänka sig att hälften nu är gjort! Fick en ny fröken då den vanliga tar en lite paus, hoppas att hon är lika snäll och bra med oss. Hur som helst så fick vi simma på flytgrodor. Gillade dem INTE först, men efter lite övertalning la jag mig på den och sprattlade bassängen runt medan mamma flåsade med. Roligast idag var dock att hålla fast, för att sen krypa upp för kanten (med mammas assistans) och inspektera närmaste golvbrunn. Men tillräckligt långt borta för att mamma skulle vara tvungen att gå upp ur bassängen och hämta mig.

Piff och Puff

Kalla mig Piff(ig)och Vårgårdariset för Puff(ar) om ni vill. Men gott är det och lång tid tar det att försöka få tag i rackarna och få in dem i munnen. Perfekt när någon större måste diska eller så...

Gåvagnen hela dagen

Har tidigare ägnat minimalt med intresse åt gåvagnen. Helt plötsligt är den högaktuell och så fort jag ser den går jag gärna en sväng med den. Inne som ute. Fast när jag kör emot en vägg eller nåt är det lite kämpigt och då hojtar jag tills någon kommer och ställer världen till rätta igen.

PS Blev superförkyld igår natt. Hade snor i hela ansiktet när jag vaknade i morse, men det har funkat ok under dagen. Jag gick och la mig utan protester för natten och nu sover jag så gott med huvudet i fotändan. Tur att pappa höjde upp huvudändan. Nu ligger jag i nerförsbacke istället...

PS 2 Kan också gå och bara hålla i en hand:

Knävagn blev gåvagn

Efter att ha traskat runt på knä bakom lära-gå-vagnen ett bra tag så gjorde jag DET. Jag GICK bakom den. Alldeles själv. Sååå roligt var det. En annan mamma på Öppna lurade mig och rätt som det var gick jag bakom den och jag fattade ingenting, men fort gick det. Tills jag krockade med en leksak, mattkant, vägg, bebis etc...

Vällingmys i soffan

Ni som känner mig vet att jag inte är den gosigaste direkt. Vällingen vägrar jag äta liggandes, utan sitter själv och dricker. Gärna så rakryggat det går. Och jag kan inte dricka upp i lugnan ro, utan måste emellanåt hoppa lite i soffan eller allmänt kravla omkring för att då och då gossa in mig i första bästa matriella sak (INTE mamma eller pappa).

Mina gosnallar

Polisnallen är en riktig favvis, fast den måste vara utan sin uniform. Så fort någon har satt på den uniformen (läs pappa) så gnyr jag tills någon tar av den igen. Naket skall det vara.

En annan favvis just nu är världens största nallen som jag fick av min gudmor när jag föddes. Den är så stor att den inte får plats på kort ens.